Friday, September 24, 2010

Vem tjänade på 11 september, del 2: Sagan om de två tornen

Sagan om de två tornen

I en av världens största städer fanns en gång två av dess allra högsta byggnader. De hade stått där i en halv mansålder, i ur och skur, och hade säkert kunnat stå kvar i femhundra år till. Det var bara ett problem med de gigantiska skyskraporna, att de var isolerade med asbest och att det pga miljölagarna skulle bli dyrt för att inte säga ekonomiskt ogörligt att renovera eller riva dem. Ägaren, stadens hamnstyrelse, beslöt sälja. In klev en man vid namn Larry som med sina värdefulla bankkontakters hjälp köpte hela rasket för en i sammanhanget billig penning, försäkrade fastigheterna för betydligt mer astronomiska belopp mot bl a ”terrorattacker” och satte sig och åt frukost på restaurangen högst upp i det ena tornet, en vana han lade sig till med vid köpet och inte bröt förrän några månader senare, samma morgon tornen föll: då hade Larry tid hos hudläkaren. Larry har sedan dess fått ut 4,7 miljarder dollar på sin försäkring men hoppas på det dubbla eftersom terrorattackerna ju var två! Hur mycket han sen dess kan ha kammat hem på följderna av dem, som krigen mot Iraks och Afghanistans folk, vet vi inte, men där har vi en man som tveklöst har mångdubblat sin förmögenhet på händelserna den 11 september. Och han är långtifrån ensam. Men eftersom han heter Silverstein i efternamn är han naturligtvis oskyldig till allt och kan omöjligen ha konspirerat eller haft vetskap i förväg om vad som skulle hända. Han ska helst inte ens nämnas. Men med alla dessa för honom så tursamma tillfälligheter måste han ju vara misstänkt? Eller hur?
Att låta någon som tydligen har tjänat miljarder på ett massmord segla vidare som om ingenting har hänt därför att han kan ha haft släktingar som dog i Förintelsen för snart 70 år sedan är inte bara absurt, det är verkligen är att underblåsa den antisemitism som är staten Israels livsluft och enda existensberättigande. Allas likhet inför lagen är en förutsättning för ett demokratiskt samhälle, men här ser vi ett flagrant exempel på något helt annat, nämligen att ”somliga djur är mer jämlika än andra”, som George Orwell skriver i Djurfarmen.

Till skillnad från det magiska flygbränslet som smälter ner 400 meter höga stålpelare till sjöar av smält stål på ett par timmar och pulvriserar hundratusentals ton betong till damm på sekunder, de fanatiska självmordspiloterna ”som inte tränat landning” men ändå gör sådana otroliga flyguppvisningar när det verkligen gäller, plus tusen andra befängdheter i den officiella sagan om de två tornen, kan det ovanstående om Larrys sanslösa tur styrkas på varje punkt.

Därmed inte sagt att ”det var judarna”, däremot att många stenrika amerikanska nykonservativa och sionister, kristna såväl som judar, oljebolag, mediamoguler, krigsindustri, knarkkarteller, banker och kapitalister i allmänhet har skott sig furstligt på ”kriget mot terrorn”. Ju värre kaos desto mer kan man roffa åt sig. Och bin Ladens byggkonsortium får förstås massor med jobb med återuppbyggnaden om någon sådan skulle bli aktuell.

Dag och natt i över nio år har vi nu itutats den officiella versionen, att det var de som enbart har förlorat på nidingsdåden, dvs ”islamistiska fundamentalister”, som låg bakom. Nu utrotas hela folk med ohyggliga vapen, från vit fosfor och fjärrstyrda bombplan till DU-vapen, utarmat uran som hotar allt liv på jorden, under den lika vettlösa som aldrig klart uttalade förevändningen att de är lömska muslimer som gömmer Usama bin Laden, förfogar över massförstörelsevapen eller tänker skaffa sig atombomber och därmed automatiskt skulle ha något med terrordåden den 11 sepember att göra.

Det är hög tid för en internationell, oberoende brottsutredning av fakta i fallet, en granskning av byggnadstekniska orimligheter såväl som finansiella insiderbrott och försäkringsbedrägerier, och att ställa den fråga som borde ha ställts från början: ”Cui bono?”
Den enda procent av Amerikas befolkning som äger mer än de fattigaste 95 procenten tillsammans och dikterar den amerikanska politiken oavsett presidentens partifärg tillhör förvisso de stora vinnarna på krigen som rättfärdigats med lögnerna som trummats i oss sedan 2001.

Jag ser sagan om de två tornen som en symbolisk snöpning av hela det demokratiska projektet för en förnuftigare, fredligare, rimligare och rättvisare värld. En maktdemonstration. En varning att det är farligt att tänka själv. Allt ifrågasättande, all fri debatt, all yttrandefrihet har tagit mycket stryk av den ”supermakt” som säger sig vilja skydda vår ”frihet” (dvs kapitalets) samtidigt som den skrotar rättssamhället, begår de avskyvärdaste brott mot mänskligheten och inför tolkningsmonopol på verkligheten.

Nog har storebror visat sin makt så det förslår, ändå är han en alltmer alienerad koloss på lerfötter. Skuldsatt upp över öronen, paranoid och sjuk men beväpnad till tänderna. En mordlysten psykopat som inte fattar varför ingen tycker om honom. Häromdagen, t ex, troppade USA:s och 30 andra länders delegationer ut från FN:s generalförsamling med djupt kränkta miner därför att Irans president Ahmadinejad påpekat en del av det ovanstående, främst att personer inom USA-regeringen hade fördel av 11 september och att ALLA kärnvapen omedelbart bör avvecklas eftersom de är en hädelse mot Gud och hela hans skapelse.

Att den amerikanska delegationen och 30 andra tågar ut under Ahmadinejads tal betyder inte att ”världssamfundet” fördömer hans åsikter, ty världssamfundet är inte bara USA, EU och Israel.
Det betyder att ledamöter från mer än 150 nationer hellre ville uppföra sig som civiliserade, vuxna människor och lyssna på vad han hade att säga än sälla sig till fårskocken som tågade ut.
Vad FoxNews, CNN och BBC vill att vi ska tro vet vi ju ändå.
Och vad Washington, London och Tel Aviv är kapabla till ifråga om aggressioner mot folk som inte hotar något annat än deras självtagna rätt att suga ut och ödelägga allt i sin väg, det har människor fått erfara överallt i världen utanför Nordamerika och Europa.

Slutligen: kan man efter allt som hänt under dessa nio år fortfarande tro att det mest samhällsfördärvande, korrumperande och lukrativa gangsterdådet i historien var Usama bin Ladens verk, att det nya seklets succéartade startskott för krig, katastrofer, pandemier och terror som ren, oförblommerad affärsidé fjärrstyrdes från en grotta i Afghanistan, då är man nog rätt fjärrstyrd själv. Det fanns och finns större skurkar på närmare håll. Och skurkar och massmördare bör ställas inför rätta.

Friday, September 10, 2010

11 september fyller 9 ...

11 september: Cui bono?

Nu har det gått nio år sedan händelserna den 11 september 2001.
Många tänkande människors första reaktion var förmodligen densamma som min:
"Å nej, nu har Bush & Co. fått den finaste present de kunde önska sig, carte blanche för "kriget mot terrorn" och införandet av polisstaten i namn av att "rädda demokratin". Och lite senare samma dag undrade man: ”Hur kan tornen falla ihop så där fullständigt lodrätt och nästan lika snabbt som i fritt fall? Och praktiskt taget pulvriseras?”
Men trots det rent fysiskt och statistiskt orimliga i att 3 skyskrapor med stålskelett i samma kvarter på södra Manhattan under samma dag blir de allra första i hela världen att jämnas med marken "av bränder" som "rasat" under som mest några timmar;
trots de hundratals vittnesmålen om kraftiga explosioner inne i WTC1 och 2 både före och efter det att de träffats av flygplanen;
trots att byggnaderna störtar samman exakt så som byggnader faller vid s.k. "controlled demolition";
trots att den officiella förklaringen inte ens grundats på någon gängse brottsutredning och de utredare som vågat ställa den självklara första frågan i varje kriminalfall, "Cui bono? Vem tjänar på det?", raskt omplacerades eller hotades till livet;
trots att historien visar att den som vill starta ett angreppskrig som han vet inte är populärt som regel inleder med en "false flag operation" som sedan skylls på "fienden" (Bush skulle starta två med händelserna den 11 september som främsta förevändning);
trots alla dessa och många, många fler besynnerligheter, VAR det "islamistiska terrorister" som utan resehandlingar men beväpnade med mattknivar lätt och behändigt och utan att bli stoppade gick ombord på fyra flygplan och övermannade besättningarna, varefter de trots skral eller obefintlig pilotkompetens utförde konstflygningstrick som de skickligaste testpiloter skulle ha svårt att upprepa.
I fallet "planet som träffade Pentagon" lyckades de sluga araberna t.o.m. slå ett hål i väggen som var betydligt mindre än flygplanskroppens diameter och sedan trolla bort hela vraket, vingarna, besättningen, passagerarna och deras bagage, allt utom deras pass! Och detta förväntas vi tro på!

Glöm grundskolans fysik! Glöm allt kritiskt tänkande överhuvudtaget! Det kan vara farligt! Detta är budskapet mellan raderna i den ”utredning” av händelserna den 11 september som president Bush dröjde över ett år med att beordra.

Jag har ofta undrat om inte alla orimligheter som vi trummats fulla med i ämnet har en religiös funktion. Tekniken är också religiös: upprepa, upprepa, upprepa, tro tro tro tills det ”blir sant”. Gud fruktas för sin oberäknelighet. Och även den världsliga makten vinner på att väcka fruktan. Ingen är lättare att styra än den som är rädd. Den officiella förklaringens bedrövliga kvalité syftar till att få den som tvivlar på bin Ladens skuld att fatta att de som utnyttjar honom till att starta krig är betydligt fruktansvärdare.
De blåser upp ett skäggigt arabtroll att skrämma barnen med, samtidigt som de för en Machtpolitik som mördar miljoner människor i alla åldrar. Och den skäms de inte för. Alltså struntade de medvetet i att sopa igen spår som pekar åt andra håll än den statliga ”utredningen”, mot CIA, MI-6 och Mossad, t ex. (Frapperande i det sammanhanget är det förhållandevis låga antalet judiska offer i WTC trots att många judar arbetade där, och det fullkomligt absurda faktum att BBC rapporterade att WTC7 störtat samman 20 minuter innan det hände!)
Regissörerna bakom spektaklet vill att vi ska tro på regeringens konspirationsteori, men det är också i deras intresse att vi undermedvetet anar att den är ren lögn, vilket leder till en smygande misstanke som inte får uttryckas: att de här onda människorna, som borde stoppas, har ofantliga resurser och är kapabla till precis vad som helst, framför allt att förvända synen på folk. Eller utnyttja ett massmord som skylls på Al-Qaida till att rättfärdiga två folkmord med över miljonen dödade. Hittills. Efter nio års krig. Sånt folk sticker man inte upp mot, tänker journalistkåren, hukar sig i bänkarna och skriver vad de blir tillsagda. Där har vi en förklaring till att konsensustransen i median håller i sig ännu efter nio år. En annan är förstås att det är så svårt att erkänna att man hade fel. Så fel. Och under så lång tid.
Följden är att så länge deras version av den dagens händelser får stå oemotsagd slipper de undan med precis vilka nidingsdåd som helst. Krigen i Afghanistan och Irak, Bushs gitarrknäppande under Katrina, bankirernas största rånkupp genom tiderna, megasvindlerierna i tamiflu och svininfluensevaccin, BP:s skandalösa sjabbel och den ”helt naturliga” enorma ökningen av antalet jordskalv under det senaste året är bara några exempel. Dessa konspirerande plutokrater med utrotning av 90% av mänskligheten på sitt program kommer att fortsätta styra och ställa som de vill så länge inte vi visar dem att lagen gäller lika för alla, att brott ska bestraffas oavsett vem som begår dem. De diskreta män som verkar, inte syns men håvar in på allt inklusive de ohyggligaste brott mot mänskligheten kan faktiskt spåras om man tillämpar vanlig brottsutredningspraxis, ”följer pengarna” och frågar just vad som aldrig frågades i hysterin efter det skräckinjagande spektaklet för nio år sedan: ”Vem tjänar på detta?” Krigsprofitörer gör det förvisso.

Saturday, September 04, 2010

Skulle ingen profitera på krig utan tidsgräns?

”Krig utan tidsgräns gagnar ingen”, skriver några socialdemokratiska förståsigpåare i SvD idag, och ignorerar därmed fullständigt det militär-industriella komplex med tentakler ända till Karlskoga och Linköping som Eisenhower varnade för redan i slutet av 50-talet, och som vuxit till rent ofantligt i makt och rikedom sedan dess. Om nu krig utan tidsgräns inte gagnar någon, då kanske Lena Hjelm-Wallén, Jan Eliasson och kompani kan tala om för mig varför vi är där och vem som övertalade den dåvarande regeringen att stick i stäv mot folkviljan skicka svenska soldater till Afghanistan, till ett krig som Bush II redan från började lovade skulle bli långt. 100 år, nämnde han. Vad har vi där att göra? Vem tjänar på det? Och hur blev det alliansfria Sverige insyltat i ett vidrigt angreppskrig byggt på lögner och på ett idogt trumpetande om någon sorts demokrati och frihet som skulle exporteras? Och om en Osama bin Laden som måste gripas.
Det är lätt att prata om hur vi är där för att hjälpa, men efter de senaste nio årens ständiga massakrer av civila, fängslanden, tortyr, för att inte tala om den ohyggliga och internationellt totalförbjudna användningen av DU-vapen, ”utarmat uran”, som lett till hundrafaldiga ökningar av antalet missfall, missbildningar och cancersjuka såväl i Irak som i Afghanistan, tror jag faktiskt inte västerländska soldater lär vara välkomna där under de närmaste 100 åren, vad de än påstår sig vara där för. De skulle vara lika hatade i Sverige också, om vi hade plågats på samma sätt.

Nåväl, ska vi kunna ta oss ut så behöver vi veta hur vi hamnade i den här situationen. Vad gjordes t ex upp när Göran Persson besökte den rasande trevlige mr Bush eller på alla Bilderbergmöten som även den socialdemokratiska eliten inbjuds till? Och hur kom det sig att det knappt hördes ett knyst i media ens efter att vi hux flux och utan diskussion stod där med 150 soldater på andra sidan jordklotet? Soldater som i lokalbefolkningens ögon är av precis samma skrot och korn som massmördarna från USA, och framför allt, DE HAR INTE DÄR ATT GÖRA! Ingen nation har rätt att starta ett krig och invadera en annan, än mindre när det rättfärdigas med lögner! Ändå har det alltid gjorts på det viset, och alltid har de stora och stöddiga hoppat på de små och försvarslösa …
General Stanley McChrystal erkände det själv: ”Vi har dödat ett häpnadsväckande antal människor, men hittills har ingen visat sig vara något hot.” Så mycket för alla terrorister de skulle ta kål på. Jag tror att han tyckte han var rolig. Eller det kanske bara slapp ur honom.
Sverige ut ur Afghanistan borde vara en stor valfråga, och pressen borde koncentrera sig på att utröna hur våra folkvalda politiker kunde fatta ett så sant anti-demokratiskt beslut som att skicka svenska trupper till Afghanistan. Har de månne dubbla lojaliteter? En för syns skull och en mellan skål och vägg? Tror de mer på att utrota större delen av mänskligheten som undermålig, i Kissingers, Rockefeller-stiftelsens och många andra elitisters anda, än på att utrota världssvälten, sjukdomarna och vattenbristen och bygga skolor och lära oss ett sundare, småskaligare leverne; det ”ekologiskt hållbara samhälle” som alla politiker hyllar i kör och inte gör ett jota för att förverkliga? Vad har den där Bilderberggruppen för agenda egentligen? Och om våra folkvalda tar sina order därifrån, bör vi rösta på dem då?
Att trupper från ett förment alliansfritt Sverige står på angriparnas sida i Afghanistan är ett lågvattenmärke i svensk utrikespolitik, en feghet lika fördömlig som att ge nazistiska trupper fri lejd genom Sverige för ockupationen av Norge och lika fördelaktig nu som då för männen som verkar utan att synas. Soldaterna är också ett tecken på att dagens Sverige befinner sig på ljusårs avstånd från det land som så kraftfullt protesterade mot Vietnamkriget och apartheidsystemet, en nation där t o m statsministern vågade fördöma USA:s och Israels aggressionspolitik och kalla nidingsdåd för vad de är.


Hans Berggren